Stoma
ayns duillag
ooyl ghraih
liorish caslys daahit
mynreayrtan lectrane scaney
.
She obbyr gollrish
gaalaghey
eh
trooid-ghaalaghey
. T'eh cheet er coayl gaal ass lossreeyn (gollrish
ollish
), ass
duillagyn
son y chooid smoo, agh ny keayrtyn, ass
blaaghyn
,
gish
as
fraueyn
myrgeddin. Ta
stomata
er feie eaghtyr ny duillagyn, as ny smoo jeu er eaghtyr s'inshley y duillag, dy cadjin. Ta
killagyn skaa
mygeayrt oc, as t'ad fosley as dooney y doral.
[1]
Ta trooid-ghaalaghey duillagagh goll trooid ny stomata. T'eh myr "costys" bentyn rish fosley ny stomata er son dy lhiggey da
daa-ocseed charboan
goll nyn drooid dys
co-haaghey sollysh
. Chammah's shen, t'eh feayraghey lossreeyn, as t'eh femoil er son
gleashaght stoo
dy ushtey as
beaghey
jeh fraueyn dys stholeyn.
Liorish ushtey skeaylley magh ass ny stomata dys yn aeraght, ta
chionnid ushtey
ginjillaghey ayns ayrnyn s'ardjey y lus. Myr shen, ta ushtey 'sy
sylem
gleashaghey seose ass ny fraueyn, as ymmyrkey stoo meainagh myrane lesh. Ta ushtey noa goll er soo stiagh ayns ny fraueyn liorish
trooid-heeltaght
.
Ta reat troooid-ghaalaghey kianglt rish foshlaght ny stomata, as yn aeraght mygeayrt ec ny duillagyn. Ta
geyrid sollys
,
chiassid
,
fliughys
as
bieauid ny geayee
bentyn rish, chammah's tashlys ny thallooin. Foddee billey aasit coayl ymmodee keead galloon dy ushtey trooid ny duillagyn er laa cheh chirrym. Ta mysh 90% jeh'n ushtey ta ny fraueyn soo stiagh goll er coayl 'syn aght shoh.
Ta strughtooryn er lheh ec lossreeyn
faasagh
as
bearkanee
, myr sampleyr,
craaish
chiu, eaghtyr duillag beg, stomata injil, as renaigyn er son dy injillaghey trooid-ghaalaghey as freayll ushtey. Ta
cactyssyn
co-haaghey sollysh ayns gish hooagh, cha nel ayns duillagyn, as myr shen ta eaghtyr beg ec y sthole. Ta ymmodee lossreeyn faasagh co-haaghey sollysh liorish
soe geayr crassulaceagh
(SGC); ta ny stomata doont car y laa as foslit rish yn oie, tra ta trooid-ghaalaghey ny sloo.
- ↑
Benjamin Cummins (2007).
Biological Science
, 3 (Baarle), Freeman, Scott, 215.