Apytu'?soro
tera
apytu'?kapu
ha'e pete?
mba'asy
oikova noguah?iro
tuguy
pete?
apytu'?
peh?nguepe. Peva ikatu oiko onembotyramo pete? tuguy rape omoguah?va tuguy apytu'?me, tera onemondyryryramo ha osyry tuguy.
Apytu'?soro ha'e ndaipori jave tuguy osyryva apytu'?me. O? mokoichagua apytu'?soro. Pete?va ha'e o? jave tuguy rypy'a ombotypava pe tuguy rape. Ambueichagua apytu'?soro ha'e pete? tuguy rape ojepe'aramo ha o? tuguy omyiva sasome apytu'?me.
[1]
Upeicha rupi, pe apytu'? peh?ngue hasyva ndaikatui omba'apo pora. Umi mba'asy ohechaukava ikatu ha'e: ndaikatui namomyi nande
retyma
tera nande
jyva
, nahesakai nandeve pe onene'?va tera hasyite nane'? hag?ua, tera ndaikatui jahecha pora pete? nande
resare
.
[2]
Apytu'?soro heta oporojuka, nonepohanoiro pya'eite ombyaipa nane apytu'? ha ikatu nandejuka.
- ↑
Stroke; Overview. N.p.: GALE Cengage Learning, n.d. Health and Wellness Resource Center. Web. 22 Feb. 2016.
- ↑
Sims NR, Muyderman H. ?Mitochondria, oxidative metabolism and cell death in stroke“. Biochimica et Biophysica Acta (BBA) - Molecular Basis of Disease,
1802
(1), 80?91 (September 2009).
DOI
:
10.1016/j.bbadis.2009.09.003
.
PMID 19751827
.