---

---

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist pa forsiden . Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

• Mandag: Norsk (bokmal)
• Tirsdag: Svensk
• Onsdag: Norsk (nynorsk)
• Torsdag: Norsk (bokmal)
• Fredag: Svensk
• Lørdag: Norsk (nynorsk)
• Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk , færøsk , grønlandsk, islandsk , samisk.

Artiklerne kan hentes her [ rediger kildetekst ]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug pa den danske wikipedia:

• meta:Skanwiki/Utvalgte artikler

Hvis de ikke endnu ligger klar pa Skanwiki, kan du ga direkte til disse steder:

• no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
• nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
• sv:Wikipedia:Utvald artikel
• fi:Malline:Valitut palat/2024
• fo:Wikipedia:Aðrar manaðargreinir (manedens artikel)
• is:Wikipedia:Grein manaðarins/2024 (manedens artikel)

---

1. december

Norske fyr finnes langs hele norskekysten. Totalt har det i Norge vært 212 fyrstasjoner , hvorav kun 154 har vært i drift samtidig. I dag defineres totalt 107 anlegg som fyrstasjoner i Norge. Ansvar for fyrbelysning og seilmerker i Norge ligger hos Fyr- og merketjenesten i Kystverket .

Det første fyret som ble etablert i Norge var Lindesnes fyr i 1655 , og det siste bemannede fyret som ble opprettet var Anda fyr , som ble ferdigstilt i 1932 . I 1841 fikk Norge sitt eget fyrvesen, og det ble skilt ut som et eget direktorat: Fyrdirektoratet . I tiarene som fulgte ble det gjennomført svære byggeprosjekter over hele landet. Fram til 1880 ble det bygget over 100 fyrstasjoner i Norge. Fyretableringen i Nord-Norge kom sent i gang, men utbyggingen ble etter hvert presset fram av fiskeriene, Hurtigruten (fra 1893 ) og malmtransporten (fra 1903 ). Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

2. december

Edvard VI ( 1537 ? 1553 ) blev kung av England och Irland 1547 vid nio ars alder. Edvard var son till Henrik VIII och dennes tredje hustru Jane Seymour . Han var den tredje monarken av huset Tudor , och den forsta kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Da Edvard aldrig uppnadde myndig alder styrdes England under hans regeringstid av en formyndarregering under ledning av kungens morbror, Edward Seymour , som sedan eftertraddes av John Dudley .

Edvards regeringstid praglades av ekonomiska problem och samhallsforandringar som ar 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans overgang till protestantismen genomfordes under Edvard som trots sin ringa alder var mycket intresserad av religiosa fragor. Bland de reformer som genomfordes under Edvard marks att det prasterliga celibatet avskaffades och den liturgiska massan byttes ut mot gudstjanster pa engelska. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

3. december

Mytologi er folkeminne , mytar , segner og legender som ein viss kultur meiner er sanne, og som ofte har overnaturlege trekk som tolkar naturlege hendingar for a forklare korleis universet kom til, opphavet til gudane og menneskeslekta, og tilhøvet dei i mellom.

Mytologi er ogsa vitskapen om innsamlinga, forskinga og tolkinga av mytar, ogsa kjend som mytografi . Studiet av mytar fra fleirfaldige kulturar er kalla samanliknande mytologi , og er mellom anna ein del av vitskapen om religionshistorie , folkeminne og antropologi . Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

---

4. december

Elizabeth av York , fodd 11 februari 1466 , dod 11 februari 1503 , engelsk drottning, gift med Henrik VII sv:1486 , mor till Henrik VIII . Hon var dotter till Edvard IV av England och darmed syster till Edvard V av England , och brorsdotter till Rikard III . Hon ar den enda engelska drottning som varit dotter, syster, brorsdotter, maka och mor till en engelsk kung. Hon blev dessutom farmor till en kung och tva regerande drottningar.

Elizabeths popularitet hjalpte Henrik VII att besegra de motstandare som vid flera tillfallen under hans regering sokte resa sig mot den nya kungen. Hennes formaga att genom diplomati halla samman hovet lade ocksa grunden for den starka hovkultur som kom att pragla tudordynastins regeringstid. Symbolvardet i aktenskapet mellan Elizabeth och Henrik, mellan den roda och vita rosen, var ocksa starkt. Genom detta aktenskap forenades de tva kungaatterna Lancaster och York , det langa, tarande, Rosornas krig tog slut, och istallet uppstod det kungahus, Tudor , som inledde den engelska renassansen och en av de mest framstaende perioderna i Englands historia.

Under Henrik VII:s regeringstid kom spelkorten (1486) till Europa och det ar portrattet av Elizabeth av York som varit forebild for manga kortlekars damkort i over femhundra ar. Las mer
se - historik

---

5. december

Marinestasjon København (tidligere Flatestasjon Holmen ) var fra omlag 1690 til 1990 hovedbase for den danske orlogsflaten , beliggende pa Holmen i København . Her hadde flaten alle de viktigste anleggene sine. Det ble bygget skip pa Holmen helt frem til 1972 og anlegget var i sin tid Danmarks største arbeidsplass. Kulturarvsstyrelsen har utpekt Holmen som nasjonalt industriminne.

Fra begynnelsen av 1990?tallet flyttet de fleste av Søværnets institusjoner fra Holmen. Omradet er apnet for offentligheten med boligbygging og forskjellige offentlige institusjoner. Pa Holmen finnes blant annet Kunstakademiets Arkitektskole , Statens Teaterskole , Den Danske Filmskole , Rytmisk Musikkonservatorium og Operaen . Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

6. december

Kejsarpingvin ( Aptenodytes forsteri ) ar den storsta pingvinarten . Den ar endemisk for Antarktis . Hanen och honan ar lika till utseende och storlek och de blir ungefar 120 centimeter och vager i genomsnitt 22-37?kg. Ryggdelarna ar svarta och skarpt avgransade fran den vita buken, det blekgula brostet och de bjart gula oronflackarna.

Den lever framst av fisk och den har flera anspassningar for att kunna jaga under vatten. Arten ar kand for de langa forflyttningar de adulta faglarna gor varje ar for att para sig och utfodra sin avkomma. Kejsarpingvinen ar den enda pingvinen som hackar vintertid i Antarktis. Hackningskolonierna kan omfatta tusentals individer. Honan lagger ett enda agg, som ruvas av hanen medan honan atervander till havet for att soka efter foda. Foraldrarna turas sedan om att soka foda i havet och ta hand om ungen. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

7. december

Baku er hovudstaden i Aserbajdsjan . Baku ligg pa sørsida av Absjeronhalvøya og bestar av tre delar: gamlebyen ( ?c?ri ??h?r ), oljebyen fra tidleg 1900-tal og den sovjetiske delen. Byen er kjend i skriftlege kjelder fra 600-talet. Byen hadde i 2009 litt over 2 millionar innbyggjarar.

Byen er det økonomiske og kulturelle sentrumet i Aserbajdsjan, og den største byen i heile Kaukasus . Økonomien i Baku er grunna pa petroleumsverksemd , slik som SOCAR , eit av dei 100 største selskapa i verda.

Gamlebyen i Baku med Shirvanshahpalasset og Jomfrutarnet vart innskriven pa verdsarvlista til UNESCO i 2000. Les?meir?…
se - se norsk - diskussion - historik

---

8. december

Marinestasjon København (tidligere Flatestasjon Holmen ) var fra omlag 1690 til 1990 hovedbase for den danske orlogsflaten , beliggende pa Holmen i København . Her hadde flaten alle de viktigste anleggene sine. Det ble bygget skip pa Holmen helt frem til 1972 og anlegget var i sin tid Danmarks største arbeidsplass. Kulturarvsstyrelsen har utpekt Holmen som nasjonalt industriminne.

Fra begynnelsen av 1990?tallet flyttet de fleste av Søværnets institusjoner fra Holmen. Omradet er apnet for offentligheten med boligbygging og forskjellige offentlige institusjoner. Pa Holmen finnes blant annet Kunstakademiets Arkitektskole , Statens Teaterskole , Den Danske Filmskole , Rytmisk Musikkonservatorium og Operaen . Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

9. december

Kejsarpingvin ( Aptenodytes forsteri ) ar den storsta pingvinarten . Den ar endemisk for Antarktis . Hanen och honan ar lika till utseende och storlek och de blir ungefar 120 centimeter och vager i genomsnitt 22-37?kg. Ryggdelarna ar svarta och skarpt avgransade fran den vita buken, det blekgula brostet och de bjart gula oronflackarna.

Den lever framst av fisk och den har flera anspassningar for att kunna jaga under vatten. Arten ar kand for de langa forflyttningar de adulta faglarna gor varje ar for att para sig och utfodra sin avkomma. Kejsarpingvinen ar den enda pingvinen som hackar vintertid i Antarktis. Hackningskolonierna kan omfatta tusentals individer. Honan lagger ett enda agg, som ruvas av hanen medan honan atervander till havet for att soka efter foda. Foraldrarna turas sedan om att soka foda i havet och ta hand om ungen. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

10. december

Baku er hovudstaden i Aserbajdsjan . Baku ligg pa sørsida av Absjeronhalvøya og bestar av tre delar: gamlebyen ( ?c?ri ??h?r ), oljebyen fra tidleg 1900-tal og den sovjetiske delen. Byen er kjend i skriftlege kjelder fra 600-talet. Byen hadde i 2009 litt over 2 millionar innbyggjarar.

Byen er det økonomiske og kulturelle sentrumet i Aserbajdsjan, og den største byen i heile Kaukasus . Økonomien i Baku er grunna pa petroleumsverksemd , slik som SOCAR , eit av dei 100 største selskapa i verda.

Gamlebyen i Baku med Shirvanshahpalasset og Jomfrutarnet vart innskriven pa verdsarvlista til UNESCO i 2000. Les?meir?…
se - se norsk - diskussion - historik

---

11. december

Lakare utan granser ( Medecins sans frontieres ? MSF) ar en religiost och politiskt obunden medicinsk humanitar ideell hjalporganisation som verkar internationellt. Lakare utan granser bistar manniskor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk asikt, religion eller etnisk tillhorighet.

Organisationen grundades 1971 av en liten grupp franska doktorer. Omkring 3?000 lakare, sjukskoterskor, barnmorskor och logistiker rekryteras arligen for att handha projekt, men 1?000 fast anstallda medarbetare arbetar med att rekrytera frivilliga och hantera finanser och relationer med medier.

Organisationen bidrar aktivt med sjukvard och medicinsk utbildning till befolkningar i over 70 lander. Den verkar speciellt i lander i tredje varlden och i lander berorda av krig. Den protesterar ofta i FN mot overgrepp som begatts mot folkgrupper som saknar officiella sprakror pa deras vagnar, sasom folkgrupper i Tjetjenien och Kosovo . Endast en gang i sin historia, under folkmordet i Rwanda 1994, har organisationen foresprakat en militar intervention.

Organisationen har mottagit mycket uppskattning och belonades 1999 med Nobels fredspris , som ett erkannande av dess medlemmars kontinuerliga insatser med att erbjuda lakarvard i akuta kriser, samt att hoja medvetenheten internationellt om potentiella humanitara katastrofer. Las mer
se - historik

---

12. december

Roald Amundsen (1872?1928) var en norsk polfarer og oppdagelsesreisende . Han er mest kjent for a ha ledet den første ekspedisjonen som nadde frem til Sydpol-punktet , den 14. desember 1911; og for a ha funnet Nordvestpassasjen i 1903.

Amundsen var sammen med Fridtjof Nansen den unge nasjonen Norges virkelige nasjonalhelter i arene etter uavhengigheten i 1905. Han var den første personen som nadde bade Sydpolen og Nordpolen . Han seilte ogsa gjennom nordøstpassasjen , og var blant de første som tok i bruk luftskip og aeroplaner i polutforskingen. Roald Amundsen forsvant under en redningsaksjon i juni 1928 da flyet han var ombord i havarerte nær Bjørnøya. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

13. december

Gransangare ( Phylloscopus collybita ) ar en liten fagelart, en tatting , som tillhor familjen Phylloscopidae . Den ar vanlig och utbredd och hackar i oppen skogsmark i storre delen i Europa och kring Medelhavet samt i Sibirien.

Denna flyttfagel overvintrar i sodra och vastra Europa, sodra Asien och norra Afrika. Den ar gronbrun pa ovansidan och benvit pa undersidan. Slaktet har ett antal underarter, av vilka nagra numera behandlas som egna arter. Honan bygger ett kupformigt bo pa marken, och tar det storsta ansvaret for att ruva och utfodra ungarna, medan hanen har liten inblandning i bobygget, men forsvarar sitt revir mot rivaler och attackerar potentiella predatorer.

Gransangaren ar en insekts atande fagel som utsatts for predation av daggdjur som katter och marddjur , samt rovfaglar av slaktet egentliga hokar . Pa grund av dess stora utbredning och population ar dess status saker. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

14. december

Jaco Pastorius (1951?1987) var ein innovativ amerikansk bassist som har ei stor rolle i den nyare jazzhistoria , og som vert rekna som ein av verdas mest innverknadsrike elbassistar.

Han hadde ein spelestil som utmerka seg med virtuose soloar i det høge bassregisteret, flageolettspel i alle posisjonar og ein ≪syngande≫ tone. Fra 1975 til 1982 var han medlem av gruppa Weather Report . Fra 1979 gav han bass-solokonsertar der han sto aleine pa scena. Credoet hans hans var: ≪Eg spelar bass som om eg spelar med menneskestemma. Eg spelar som eg snakkar.≫

I 1988 valde lesarane av jazztidsskriftet Down Beat Pastorius inn i Jazz Hall of Fame som einaste el-bassisten. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

15. december

Roald Amundsen (1872?1928) var en norsk polfarer og oppdagelsesreisende . Han er mest kjent for a ha ledet den første ekspedisjonen som nadde frem til Sydpol-punktet , den 14. desember 1911; og for a ha funnet Nordvestpassasjen i 1903.

Amundsen var sammen med Fridtjof Nansen den unge nasjonen Norges virkelige nasjonalhelter i arene etter uavhengigheten i 1905. Han var den første personen som nadde bade Sydpolen og Nordpolen . Han seilte ogsa gjennom nordøstpassasjen , og var blant de første som tok i bruk luftskip og aeroplaner i polutforskingen. Roald Amundsen forsvant under en redningsaksjon i juni 1928 da flyet han var ombord i havarerte nær Bjørnøya. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

16. december

Gransangare ( Phylloscopus collybita ) ar en liten fagelart, en tatting , som tillhor familjen Phylloscopidae . Den ar vanlig och utbredd och hackar i oppen skogsmark i storre delen i Europa och kring Medelhavet samt i Sibirien.

Denna flyttfagel overvintrar i sodra och vastra Europa, sodra Asien och norra Afrika. Den ar gronbrun pa ovansidan och benvit pa undersidan. Slaktet har ett antal underarter, av vilka nagra numera behandlas som egna arter. Honan bygger ett kupformigt bo pa marken, och tar det storsta ansvaret for att ruva och utfodra ungarna, medan hanen har liten inblandning i bobygget, men forsvarar sitt revir mot rivaler och attackerar potentiella predatorer.

Gransangaren ar en insekts atande fagel som utsatts for predation av daggdjur som katter och marddjur , samt rovfaglar av slaktet egentliga hokar . Pa grund av dess stora utbredning och population ar dess status saker. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

17. december

Jaco Pastorius (1951?1987) var ein innovativ amerikansk bassist som har ei stor rolle i den nyare jazzhistoria , og som vert rekna som ein av verdas mest innverknadsrike elbassistar.

Han hadde ein spelestil som utmerka seg med virtuose soloar i det høge bassregisteret, flageolettspel i alle posisjonar og ein ≪syngande≫ tone. Fra 1975 til 1982 var han medlem av gruppa Weather Report . Fra 1979 gav han bass-solokonsertar der han sto aleine pa scena. Credoet hans hans var: ≪Eg spelar bass som om eg spelar med menneskestemma. Eg spelar som eg snakkar.≫

I 1988 valde lesarane av jazztidsskriftet Down Beat Pastorius inn i Jazz Hall of Fame som einaste el-bassisten. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

18. december

Elamitiska ar ett numera utdott sprak som talades i det forntida riket Elam i nuvarande sydvastra Iran omkring 3000 ? 300 f.Kr. Det har inte kunnat visas att elamitiskan ar beslaktad med nagot annat sprak. Den hor varken till de semitiska spraken (som exempelvis akkadiskan ) eller till de indoeuropeiska spraken (som till exempel hettitiskan och fornpersiskan ). Den ar med sakerhet inte heller beslaktad med grannspraket sumeriskan . De flesta forskare betraktar elamitiskan som ett isolerat sprak , men vissa havdar att det finns ett slaktskap med de dravidiska spraken pa Indiska halvon . En hypotes ar att det tillhorde en storre sprakgemenskap i Centralasien innan indoeuropeiska folk bosatte sig dar och trangde undan elamitiskans foregangare. Den proto-elamitiska skriften, som borjade anvandas omkring 3200 f.Kr. , har hittills inte kunnat tydas. Fran omkring 2400 till cirka 350 f.Kr. finns elamitiska texter skrivna med kilskrift . Dessa texter utgor alltsa sammanlagt en tvatusenarig tradition. Las mer
se - historik

---

19. december

Jul (fra norrønt jol eller jolablot ) er den opprinnelige, hedenske feiringen av midtvinterdagen i Norden, senere ogsa den kristne høytiden til minne om Jesu Kristi fødsel.

I storparten av Europa har feiringen fatt et kristent navn: Pa engelsk brukes navnet Christmas eller ≪kristmesse≫, tysk Weihnachten eller ≪vienatt≫, fransk noel i betydningen fødsel. I Skandinavia har høytiden beholdt sitt gamle germanske navn jul , engelsk har bevart Yuletide som en arkaisk form.

Typiske elementer i julefeiringer over hele verden er festlig lag, sammenkomster i familien, tradisjonspreget mat, gi gaver og almisser, symboler som rødt og grønt , nisser , engler , stjerner og julekrybber . I Norge blir julen feiret med julemat, levende lys og musikk, gaver og juletre. Kirkegang og lesning av juleevangeliet pa julaften er ogsa vanlig. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

20. december

Libyens historia var, tills Libyen blev sjalvstandigt 1951 , i stort sett en historia om stammar, regioner och stader, samt de imperier som omradet ingick i. Namnet Libyen harror fran en enskild berberstam . Fastan dessa namn ar av antikt ursprung anvandes de inte for att beteckna omradet for det nuvarande Libyen och dess folk forran pa 1900-talet. Darfor maste det moderna Libyen, trots sina regioners langa och distinkta historier, ses som ett nytt land.

Milstolparna i Libyens historia var inforandet av islam under medeltiden, samt, under de tva senaste generationerna, sjalvstandigheten, upptackten av petroleum och revolutionen i 1969 som forde Muammar al-Gaddafi till makten. Gaddafis regim har gjort det forsta forsoket att skapa en distinkt libysk stat och identitet. Det libyska samhallet har underkastats en betydande grad av statlig styrning och overvakning, till stor del pa befallning av Gaddafi sjalv. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

21. december

≪ Eg synger jolekvad ≫ er ei nynorsk omsetjing av den tysk-latinske salmen ≪In dulci jubilo≫ fra 1300-talet. Songen handler om gleda over at frelsaren er fødd, og er ein utbreidd norsk julesong .

Første verset vert tilskriven dominikanaren Henrik Suso som døydde i 1366, mens dei tre neste versa truleg er skrivne til seinare. Salmen er opphavleg skriven som eit makaronisk dikt , med vers som vekslar mellom to ulike sprak. Slike dikt er kjende fra 900-talet i folkeleg dikting, og kom med denne salmen og inn i den kyrkjelege diktinga. I Hans Thomissøns Psalmebog fra 1569 vart den tyske teksten omsett til dansk. Ved reformasjonen vart latinske salmar elles omsette, men nokre slike tospraklege salmar vart staande enno ei tid i salmebøkene som vart bruka i Danmark-Noreg . Teksten som i dag vert bruka pa nynorsk byggjer pa Martin Luthers tyske gjendikting fra 1533. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

22. december

Jul (fra norrønt jol eller jolablot ) er den opprinnelige, hedenske feiringen av midtvinterdagen i Norden, senere ogsa den kristne høytiden til minne om Jesu Kristi fødsel.

I storparten av Europa har feiringen fatt et kristent navn: Pa engelsk brukes navnet Christmas eller ≪kristmesse≫, tysk Weihnachten eller ≪vienatt≫, fransk noel i betydningen fødsel. I Skandinavia har høytiden beholdt sitt gamle germanske navn jul , engelsk har bevart Yuletide som en arkaisk form.

Typiske elementer i julefeiringer over hele verden er festlig lag, sammenkomster i familien, tradisjonspreget mat, gi gaver og almisser, symboler som rødt og grønt , nisser , engler , stjerner og julekrybber . I Norge blir julen feiret med julemat, levende lys og musikk, gaver og juletre. Kirkegang og lesning av juleevangeliet pa julaften er ogsa vanlig. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

23. december

Libyens historia var, tills Libyen blev sjalvstandigt 1951 , i stort sett en historia om stammar, regioner och stader, samt de imperier som omradet ingick i. Namnet Libyen harror fran en enskild berberstam . Fastan dessa namn ar av antikt ursprung anvandes de inte for att beteckna omradet for det nuvarande Libyen och dess folk forran pa 1900-talet. Darfor maste det moderna Libyen, trots sina regioners langa och distinkta historier, ses som ett nytt land.

Milstolparna i Libyens historia var inforandet av islam under medeltiden, samt, under de tva senaste generationerna, sjalvstandigheten, upptackten av petroleum och revolutionen i 1969 som forde Muammar al-Gaddafi till makten. Gaddafis regim har gjort det forsta forsoket att skapa en distinkt libysk stat och identitet. Det libyska samhallet har underkastats en betydande grad av statlig styrning och overvakning, till stor del pa befallning av Gaddafi sjalv. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

24. december

≪ Eg synger jolekvad ≫ er ei nynorsk omsetjing av den tysk-latinske salmen ≪In dulci jubilo≫ fra 1300-talet. Songen handler om gleda over at frelsaren er fødd, og er ein utbreidd norsk julesong .

Første verset vert tilskriven dominikanaren Henrik Suso som døydde i 1366, mens dei tre neste versa truleg er skrivne til seinare. Salmen er opphavleg skriven som eit makaronisk dikt , med vers som vekslar mellom to ulike sprak. Slike dikt er kjende fra 900-talet i folkeleg dikting, og kom med denne salmen og inn i den kyrkjelege diktinga. I Hans Thomissøns Psalmebog fra 1569 vart den tyske teksten omsett til dansk. Ved reformasjonen vart latinske salmar elles omsette, men nokre slike tospraklege salmar vart staande enno ei tid i salmebøkene som vart bruka i Danmark-Noreg . Teksten som i dag vert bruka pa nynorsk byggjer pa Martin Luthers tyske gjendikting fra 1533. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

25. december

Textkritik (eller lagre kritik ) ar en gren av filologin som agnar sig at att faststalla en palitlig version av en text, bland annat genom identifiering och avlagsnande av transkriptionsfel i handskrifter . Aldre skrifter innehaller ofta felaktigheter eller forandringar som uppstatt vid kopiering av manuskript for hand. Textkritikerna forsoker fran en eller flera kopior, men utan originaldokumentet ( arketypen eller autografen), aterskapa originaltexten sa nara som mojligt. Samma process kan anvandas for att forsoka aterskapa mellanliggande versioner i ett dokuments transkriptionshistoria. Textkritikerns mal ar skapandet av en ”kritisk upplaga” av en originaltext, som ligger sa nara originalet som mojligt. Inom textkritiken anvands det tre grundlaggande tillvagagangssatt: eklekticism , stemmatologi och bastextsredigering . Idag anvands aven tekniska inslag fran den biologiska disciplinen kladistik for att sla fast forhallandet mellan handskrifter.

Termen lagre kritik anvands for att markera kontrasten mellan textkritik och ”hogre” kritik . Den hogre kritiken sysselsatter sig med att fastsla forfattarskap, datum och plats for skrivandet av originaltexten. Den kan anta mer spekulativa former, satillvida att den stravar efter att rekonstruera en ursprunglig text eller till och med muntlig tradition, liksom olika skikt i en given text, utan att ha stod av manuskript som bar vittne om att sadana tidigare versioner forelegat. Las mer
se - historik

---

26. december

Mosvik er en kommune i Nord-Trøndelag . Den ligger pa en halvøy nordøst pa Fosen med landegrense mot Leksvik i sør, sjøgrense mot Inderøy i øst og land- og sjøgrense mot Verran i vest og nordvest. Hovednæringene i Mosvik er jordbruk og skogbruk, og historisk sett har skogbruk, sagbruk og jektefart med ved og trelast vært viktig.

Mosvik har fa innbyggere og synkende innbyggertall, og vedtok derfor i 2010 a sla seg sammen med nabokommunen Inderøy. Sammenslaingen trer i kraft 1. januar 2012.

Mosvik har de senere ar blitt kjent som Petter Northugs hjemsted. En av verdens største skrakabelbruer, Skarnsundbrua , gar over Skarnsundet mellom Mosvik og Inderøy. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

27. december

Sir Thomas More (1478?1535) var en engelsk politiker och forfattare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en renassanshumanist och han motsatte sig Luthers reformation . Under hojden av sin politiska karriar var han lordkansler ( Lord Chancellor ). More ar mest kand for sin bok Utopia , en fiktiv skildring av ett frammande folks samhallsskick. Det var More som myntade ordet utopi (’ingenstans’). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet , sex timmars arbetsdag och utbildning for bade man och kvinnor.

More var nara van med Erasmus av Rotterdam och bekladde flera hoga statliga ambeten under Henrik VIII . Pa grund av pavens vagran att godkanna kungens skilsmassa kom det till en brytning mellan den engelska kronan och den Heliga stolen . Nar More motsatte sig monarkens stravanden att bygga upp en sjalvstandig, av Rom oberoende, statskyrka kom han i svar konflikt med denne. More fangslades i Towern 1535. Inom kort domdes han till doden och avrattades genom halshuggning. Thomas More kanoniserades av paven Pius XI ar 1935. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

28. december

Aasmund Olavsson Vinje (1818?1870) var ein norsk forfattar og journalist.

Vinje var ein av dei fyrste etter Ivar Aasen sjølv som aktivt tok i bruk landsmalet , i bade prosa og lyrikk. Med kjende dikt som ≪ Varen ≫, ≪ Ved Rundarne ≫, ≪ Den dag kjem aldri ≫ og ≪ Blamann ≫, har han vorte staande for ettertida som ein av dei mest folkekjære lyrikarane i Noreg. Lyrikken hans vart til i overgangstida mellom Wergeland sin død i 1845 og det sakalla moderne gjennombrotet , og vert gjerne plassert i den poetiske realismen.

Han var dessutan ein føregangsmann i journalistikken, bade som Christiania-korrespondent i Drammens Tidende og med sitt eige blad Dølen . Vinje markerte seg som ein retorisk medviten kritikar av bade samfunnstilhøve, politikk og litteratur, og som ein som hadde tvisyn , altsa som sag sakene fra to sider. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

---

29. december

Mosvik er en kommune i Nord-Trøndelag . Den ligger pa en halvøy nordøst pa Fosen med landegrense mot Leksvik i sør, sjøgrense mot Inderøy i øst og land- og sjøgrense mot Verran i vest og nordvest. Hovednæringene i Mosvik er jordbruk og skogbruk, og historisk sett har skogbruk, sagbruk og jektefart med ved og trelast vært viktig.

Mosvik har fa innbyggere og synkende innbyggertall, og vedtok derfor i 2010 a sla seg sammen med nabokommunen Inderøy. Sammenslaingen trer i kraft 1. januar 2012.

Mosvik har de senere ar blitt kjent som Petter Northugs hjemsted. En av verdens største skrakabelbruer, Skarnsundbrua , gar over Skarnsundet mellom Mosvik og Inderøy. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

---

30. december

Sir Thomas More (1478?1535) var en engelsk politiker och forfattare. Han fick rykte om sig under sin levnad att vara en renassanshumanist och han motsatte sig Luthers reformation . Under hojden av sin politiska karriar var han lordkansler ( Lord Chancellor ). More ar mest kand for sin bok Utopia , en fiktiv skildring av ett frammande folks samhallsskick. Det var More som myntade ordet utopi (’ingenstans’). I landet Utopia fanns bland annat religionsfrihet , sex timmars arbetsdag och utbildning for bade man och kvinnor.

More var nara van med Erasmus av Rotterdam och bekladde flera hoga statliga ambeten under Henrik VIII . Pa grund av pavens vagran att godkanna kungens skilsmassa kom det till en brytning mellan den engelska kronan och den Heliga stolen . Nar More motsatte sig monarkens stravanden att bygga upp en sjalvstandig, av Rom oberoende, statskyrka kom han i svar konflikt med denne. More fangslades i Towern 1535. Inom kort domdes han till doden och avrattades genom halshuggning. Thomas More kanoniserades av paven Pius XI ar 1935. Las mer
se - se svensk - diskussion - historik

---

31. december

Aasmund Olavsson Vinje (1818?1870) var ein norsk forfattar og journalist.

Vinje var ein av dei fyrste etter Ivar Aasen sjølv som aktivt tok i bruk landsmalet , i bade prosa og lyrikk. Med kjende dikt som ≪ Varen ≫, ≪ Ved Rundarne ≫, ≪ Den dag kjem aldri ≫ og ≪ Blamann ≫, har han vorte staande for ettertida som ein av dei mest folkekjære lyrikarane i Noreg. Lyrikken hans vart til i overgangstida mellom Wergeland sin død i 1845 og det sakalla moderne gjennombrotet , og vert gjerne plassert i den poetiske realismen.

Han var dessutan ein føregangsmann i journalistikken, bade som Christiania-korrespondent i Drammens Tidende og med sitt eige blad Dølen . Vinje markerte seg som ein retorisk medviten kritikar av bade samfunnstilhøve, politikk og litteratur, og som ein som hadde tvisyn , altsa som sag sakene fra to sider. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik